Livsrummet är kvar.

I Livsrummet är vi fortfarande kvar, fast man knappt kan tro det.

Vi har ruschat på med diverse aktiviteter och det har tagit det mesta av vår tid. Eftersom Livsrummet är en eftertraktad samtalspartner har det blivit en hel del prat härinne och flera externa föreställningar har förberetts och genomförts.

Det har länge varit trångt i alla gästrum och damrum. Vissa gäster i har dessutom i viss mån måstat lokaliserats, andra har helt enkelt stabiliserats.

Med varierande framgång…

Dock har vi noterat (och roats av) upprördheten omkring Tur-teaterns uppsättning av Valeri Solanas ”Scum manifestet”.  Vissa X- medborgare dundrade på med dödshot och udda doktorer (med eget manifest) och märkliga genusdebattörer hängde förstås på. Fick sitta i Debatt och oroa sig för skolgossars väl och ve. De tycker väl inte att det är så skadligt för piltarna att ständigt matas med dödade och skändade kvinnor i det som annars med lätthet hittas under samlingsbegreppet ”underhållningsvåld”.

Att denna Valeri Solanas tankar kan väcka sådana känslor? Hon har ju ändå varit död i så många år.

Alla kanske inte vet att det var just hennes manifest som avhandlades när de bevingade orden ”män är djur” sades i en klippklistrad dokumentär.

Valeri Solana tyckte att män var djur utifrån sin erfarenhet av att bli sexuellt utnyttjad sedan hon var barn och att sedan ha levt i prostitution och droger som vuxen. Och det hade hon väl rätt att tycka…??? Och uttrycka.

Det finns ju till och med de som tycker att män är odjur.

Här i Livsrummet träffar vi understundom sådana som tycker så, utifrån sina egna erfarenheter.

Och så måste väl de få tycka…???

Och uttrycka.

Jaa, så uttrycker vi oss här i Livsrummet idag.

Men så är vi kanske lite scumma också…?