Kvinnor med feministiska glasögon på – i ett alldeles eget Livsrum – beläget i det Offentliga Rummet.

Arkiv för mars, 2011

Kullerbyttor i Livsrummet

 

tantkalas_125.jpg

I LivsRummet görs kullerbyttor, handsfria flerdubbla baklängesvolter, saltomortaler och diverse blandade småhopp.

Alla är galet tokspralliga och helt yra eftersom vi krånglat oss igenom Fördelningsmyndighetens fullkomligt missvisande samt helt och totalt feluppbyggda blankett.

Allt firades med lite pompa, småståt och en mugg nybryggt kaffe i ett tillfälligt solsken utanför BalkongRummet.

Eftersom alla Evorna envisades med att oupphörligen göra vågen blev det stundom både trångt och lite stökigt.

Då risken för balkongras kändes överhängande snubblade alla omtumlade in igen.

Ute i den övriga världen är det som vanligt helt livsfarligt.

Annonser

Fridlyst i Livsrummet.

BBISAR~1.JPG

Enligt BRÅs statistik för 2009 (2010 års statistik är ännu bara preliminär) anmäldes 1958 våldtäkter mot barn under 15 år.

1581 anmälningar mot flickor och 377 mot pojkar. Olika undersökningar visar att de flesta sexbrott mot barn aldrig anmäls. Barnet berättar kanske inget. I vissa fall vet omgivningen om att det har hänt men väljer eventuellt att av olika anledningar att inte göra något alls.

I vissa religiösa församlingar tar man fasta på en mening i Bibeln, Ordspråksboken 25:8, där Salomo säger ”Gå inte ut för att förhastat föra en rättsak”. I Jehovas vittnes tidning ”Vakttornet” råder man församlingsäldste att inte göra något förhastat när barn utsätts. Man föreslår församlingsäldsten att ”så småningom kanske du nöjer dig med att låta det hela bero”.

Talesmän från Jehovas menar att sexuella övergrepp mot barn är något som familjen själva ska ta itu med.

          Vi rekommenderar familjen att lösa problemen hemmavid. Det finns ingen lag som säger att religiösa samfund ska anmäla.

Så säger Lars- Erik Eriksson fromt, medlem av avdelningskontorets kommitté på Jehovas huvudkontor i Arboga. Och han har rätt i det, de har ingen anmälningsplikt när barn far illa. Men man kan ju fundera på hur vuxenvärlden ter sig för ett utsatt barn. Om övergreppen sker just hemmavid… vem finns då att hjälpa? Att inte anmäla att barn far illa är ett aktivt val. Man väljer aktivt att ställa sig på förövarens sida, helt enkelt.

År 2009 lagfördes 129 män och en kvinna för våldtäkt mot barn. Av dessa fick 97 ett fängelsestraff (även kvinnan). Övriga fick skyddstillsyn etc.

När man jämför detta med antalet anmälningar ser man klart att det är få som döms. Inte nödvändigtvis för att det inte skett något övergrepp utan för att det varit svårt att bevisa, bortom rimligt tvivel.

Men de flesta övergrepp på barn anmäls inte alls. Nordiska brottofferundersökningar visar att så många som 3-9 % av pojkarna och 9-19% av flickorna kan ha erfarenhet av sexuella övergrepp under sin barndom.

Men debatten handlar om samma skåpmat som tidigare. Barn fantiserar. Kvinnor ljuger. Hämndlystna (och pasande) mammor som får sina barn att minnas ”fel”. Alla oskyldigt anklagade män som inte får tillgång till sina barn för umgänge (brrrrr).

Vi blir så trötta på denna evinnerliga skit och har skrivit om detta så många gånger. Här i Rummet kommer vi också i närkontakt med problemet på olika sätt, vi föreläser och utbildar i denna fråga. Vi gör vad vi kan.

Men vi vill definitivt inte via skatten finansiera pedofila barnvaktsfirmor med rutavdrag. 

Varför inte komma till ruta 2 någon gång?

Det finns vuxna som utnyttjar barn sexuellt.

Lås in dem.

Varför inte fridlysa barn? Eller är de inte tillräckligt skyddsvärda?

Coltis i Livsrummet.

chokladpralin.jpg

I Livsrummet har vi fått en släng av Coltis.

Det är en liten behändig åkomma som Axel Munthe tidigt upptäckte när han var ”doktor på modet” i Paris. Faktum är att det var själva upptäckten och den följande diagnostiken av den trivsamma Coltisen som bidrog till populariteten.

Munthe själv beskrev Coltisen som, ”Det var en nätt och bekväm åkomma, trygg för kirurgens kniv, alltid till hands när den behövdes, avpassad för allas smak. Ingen visste när den kom, ingen visste när den gick.”

Det bästa med Coltis är att den kan yttra sig lite hur som helst och hans patienter blev alla piggare så fort de fått veta att de drabbats av denna, näst intill, obotliga sjukdom.

Och nu har den drabbat i stort sett alla Evorna i Livsrummet! Samtidigt! Utan att någon särskild pigghet noterats.

Den har smugit sig på oss, eventuellt genom något virus eller kanske genom ett radioaktivt nedfall, och givit upphov till de mest märkliga symtom.

Genomgående kan man säga att en aversion mot Fördelningsmyndighetens blanketter är tydligt märkbar hos oss smittade. Vi upplever blanketterna för underliga och att det är för konstiga rutor att fylla i. Vanligt hos oss drabbade är att vi börjar tänka på något annat så fort någon får för sig att plocka fram dessa papper. Vi känner också en oerhörd ilska över alla företag som ringer hit med fantastiska erbjudanden för att hotta upp vår marknadsföring till det facila priset av lite olika antal tusen kronor. ”Så att kunderna hittar er” säger de förbindligt.

Förutom aversionen har en skrämmande matthet spridits sig i Rummen. Vi har längtansfullt börjat spana ut i tillvaron efter något roligt att koncentrera oss på. Den allmänna uppfattningen här inne är att vi får ta del av alldeles för konstiga saker. Någon gästartist säger att gravida bör ”hålla emot” och inte föda barn i januari utan vänta tills februari infaller, eftersom ”alla vet” att då föds bara pojkar…någon annan påstår på fullaste allvar att om man lägger några fjädrar och pinnar i en påse och stoppar den i någons kudde så är det helt möjligt att få kuddägaren att göra vad som helst.

Det är vid sådana tillfällen som Coltisen i form av en allvarlig matthet gör sig påmind. Vi kommer på oss själva med att stirra tomt framför oss och önska oss bort till något annat Rum.

För att stävja ytterligare symtom har vi påbörjat medicinering. Främst med passionsfruktsfyllda chokladpraliner som visat sig ha en viss gynnsam påverkan. En av Evorna oroar sig för att vi kan lida av cognacochcigarillbrist. Cocbrist, förtydligar hon eftersom hon är besatt av förkortningar. Vilket andra misstänker är en del av sjukdomsbilden.

Ja, så är det nuförtiden ställt här inne i Livsrummet. Vad göra??

Hjälp sökes.

Livsrummet trivs bäst i original.

semla.jpg

”Det var egentligen bara en tidsfråga, och nu har det slutligen hänt.”

meddelar en uppbragt talesperson för männens nätverk. Det är inte jordbävningskatastrofen i Japan han pratar om, inte tsunamin och inte eventuella härdsmältor i exploderande kärnkraftverk.

Nej det har kommit till nätverkets kännedom att flera pojkar på Gotland blivit utan semla på sitt lokala fritidshem.

”Sverige har tappat fattningen helt, och har börjat mobba halva befolkningen, utan att ens skämmas för det.”

dundrar talesmannen vidare.

Bakgrunden är att den internationella kvinnodagen inföll på samma dag som fettisdagen. På fritidshemmet i Hemse ville man dagen till ära fira flickorna lite extra. Vid mellanmålet den dagen fick gossarna gå till det vanliga melliset och flickorna fick en semla.

”På ett fritids på Gotland har barnen firat internationella kvinnodagen, genom att ge flickorna semlor och pojkarna knäckebröd!”!

rapporterar därför talesmannen.

I Livsrummet vet vi inte om fritidshemmet premierar pojkarna med någon extra kaka vid den internationella mansdagen, det framgår ingenstans. Det vi däremot reagerar på är att barnens vanliga mellanmål verkar vara så trist, överhuvudtaget – för både flickorna och pojkarna…

En mamma (vars söner fick gå och äta vanligt mellis den dagen) tar nu sina pojkar ur verksamheten, dels för att hon ändå är hemmavid när sönerna upptog två fritidsplatser. Det är säkert bra för pojkarna att få vara hemma och mysa med sin mamma, kanske blir det semlor också… Säkert bra för fritids också. Där är antagligen alldeles för mycket ungar ändå. Tidigare kunde en fritidsavdelning bli fullsatt, men det är stört omöjligt numera. Det som kallas ”positiv förtätning” betyder att man skriver in fler och fler barn på daghem eller på fritidsavdelningar. Så det blir säkert bra för Hemse-fritidset att lätta upp lite på den förtätade stämningen.

Härom dagen (slumpvis den 8 mars) fastställde nyss nämnde talesperson att kvinnor i allmänhet lider av penisavund. Detta grundar han att på att två kvinnor hade nämnt ordet ”snopp” mer än en gång i en text. Gör man så vill man ha en penis, fastslår talespersonen. Kan det vara något som han snappat upp i sin psykdoktorsutbildning?

”Misandrins paradoxala penisfixering”, förklarar han snusförnuftigt.

I Livsrummet häpnar vi. Vi vill verkligen inte ha någon penis, vi gillar vår vanliga trevliga standardutrustning. Här trivs vi bäst i original. Men däremot funderar vi också på alla män som i så fall uppenbarligen vill ha en vagina….tankar kan svindla.

Underligt är det. Här i Livsrummet vet vi just inget huruvida folk i allmänhet vill byta bort sitt könsorgan och talespersonen själv säger ju att han är doktor…??

Och nu vill han ha hjälp att sprida sina bisarra och ”misgynistiska” åsikter. Har han verkligen tänkt över det…?

Förövrigt tar Östersjötorskarna numera färjan när de ska över till Åland. De är nog inte så hotade som förespeglats.

Det blir slumpvis Viking Lines båt Amorella.

Tänk vad torsken kan nuförtiden- åka hit och dit… och en massa provtorskande journalister från Expressen följer med.

Livsrummet var inte där….

affisch alla.jpg

Så bra att Sveriges officiella språkvårdsorgan, Språkrådet, vid
Språkmyndighetens Institut för Språk och Folkminnen, förutom
köttklister, inaskad och kaffeflicka, så lägligt har givit landet det
moderna verbet bjästa (att ta parti för en förövare och mobba offret).

Då har vi ett så bra och lämpligt ord att använda när vi funderar på
efterverkningarna av Julian Assanges aktiviteter när har senast var på
besök i landet.
Det är nu meningen att han ska komma hit och bemöta anklagelserna om
sexuella övergrepp. Men Julian vill inte och har därför skaffat en underlig
engelsk advokat som ser ut som en cirkusdirektör- lookalike med skojig slips.

advokat.jpg

I vanliga fall så är sådana anklagelser svåra att både bevisa och att
motbevisa. Ord står mot ord.

Men så är det inte i detta fall. Med tanke på hur många som uttalar sig
om hur oskyldig den anklagade är och hur skyldiga de anklagande
kvinnorna är så får vi anta att det var väldigt många på plats vid
själva händelserna (som enligt alla vittnen knappt hände, möjligen
småhände).

”Alla var där”, ja kanske Hänt i veckan också. Rena folkfesten antagligen.

Men vi i Livsrummet var inte där, vi var väl här i Rummet och slarvade
omkring som vanligt. Vi kanske letade efter g-punkten eller något annat. Eller
f-punkten, r-punkten, p-punkten eller så letade vi kanske helt enkelt
efter glasögonen. Det är så mycket man bör ha koll på numera… och vi
letar ständigt efter sådant vi har glömt var vi lade eller hade och ibland hinner
vi glömma vad vi letade efter…

Vi blir lite vilsna i Livsrummet kan vi ibland tycka och
tillvaron blir understundom skrämmande oförutsägbar.

Det var nog anledningen till att vi inte var där med de andra, så vi vet inte
vad som hände när det som hände (kanske inte) hände.

Därför kan vi tycka att det är högst rimligt att Julian kommer tillbaka hit och träffar
åklagaren. Det är ju så man gör när kvinnor läcker om att de blivit utsatta.
Assange kanske annars trodde att han hade ett globalt monopol på att få vara
en läcka.

Det är ju jättesvårt att bli fälld för våldtäkt i Sverige.

Det är inte säkert ens att jätteläckan Julian Assange kan lyckas. Bara någon procent av de som blir anmälda för våldtäkt blir fällda.

Många verkar dock anse honom oskyldig på grund av själva hans läckande.
Karlar bara skvallrar, det vet man ju.
De läckande kvinnorna har dock bjästats ordentligt, redan dömts och
befunnits skyldiga.

Nu hittade en av Evorna en kaffeburk i bokhyllan, precis mellan pärmarna Ditten & Datten och Diverse. Vi andra skyndar oss att beslagta den och sätta på pannan innan hon yrar iväg och glömmer den i något annat svårlokaliserat TomRum…

Månadens ord är enligt Språkrådet ensa. Det betyder att komma överens. Ibland kan det vara jättesvårt att ensa…

Lr rs (Livsrummet retrospektivt)

omg.jpg

OBS!

Ffg

Livsr -hist (i förk vers) AD 2011 e. Kr.

Dåv allm BB-avd ang f. f div Evor bl.a d.y & d.ä.

…new…

Enl uppg, samtl A-barn.

BVC: ant kg & cm ok, vacc TBC osv. I övr ua.

Ej ADHD,DAMP el.dyl.

Betr barnd: div uppt not. Dock ej allv.

Dåv. HM G VI, TV med Leo R.

I ungd vidl: BH, EP, LP (LSD?) MC & PV.

Allm tveks uppf, A, a, Ba, Bc, C. Iaf A i uppf.

Disco, ob, PMS, RFSU, SEX, vpl Jr m PTV tom PTH…Hm…

Pop & OP, Mentom.kn. Toy, Boy & Shant Nr 29.

G m hr. & pdv.

MVC, BB, BVC, AD-dr, Brio, LEGO, BRIS mm.

Ibl. FASS.

Upprep repr. Dvs ca 6 ggr. End A-barn.

Fsk, Åk: 1-9 dvs Lst, Mst, Hst & G. VT, HT. IF, BK, HAIK osv. F-möt, FF

& så smån. BF.

Samt. äv. övr. aktiv. s.s.

KOMS, HS, Fp, Lab, CSN, RO + andr heml org uppdr (som Q-ill)

mao div konf & utb via SAS o SJ mm.

Irl arb som inv i lok Livsr.avd , fn 3 tr N:o 29.

FR, TR, HR, Fk, Soc, SOS, Vc, Näpo, Säpo, (FBI, CIA, fd KGB?)

EWL, Pul, SkV, KFM, Lst, m.fl.

F.ö. ekon.ansv (m.b.p.a) m bla bg + pg o.dyl.

Nätv, utb f div org mha OH & PDF, Styrm o Årsm m ordf + sekr.

F.n. oft. förfr gm tfn el e-post via Pc, el Sms, Mms, Msn (ej Gps).

Bla pga nuv el fd resp. el ev ang. ex sambo – fig. trol. upa s.a.s.

Isf omg prov. spec. lgh t.v. m WC,TV, VHS, DVD inkl, ej AC.

Ibl alt istf IVA – iaf. Dock ej på n.b. Nix OT.

Betr. rekr: blogg ang Livsr. lol, asg etc

Status: ngt LCHF inget AA, BMI, GI, kcal, fb el Ah1N1.

Mvh Evor & Co

PS

Phu, iofs, p&k, q:-x & cu l8r…

DS

Internationella Livsrummet

pa_cafe_37.jpg

 Den politiskt och religiöst obundna och separatistiska föreningen Bitterpittarna samlades i helgen för ett extra (och blixtinkallat) styrelsemöte.

Anledningen till denna sammankomst var att den Internationella Kvinnodagen står för dörren. Inom föreningen ansågs detta markera en ytterligare orättvisa (att läggas till de otaliga andra) och flera av medlemmarna upplevde sig djupt kränkta. Några sa sig känna det som om de ”gått in i väggen”, andra tyckte det hela visade på en enorm och provokativ tilltagsenhet av fruntimren i ett känsligt läge och som framkallade en ”svårartad yrsel” bland mötesdeltagarna.

Att det redan finns en Internationell Mansdag, den 19 november, kunde omöjligt lägga sordin på de upprörda känslorna då just den dagen också är känd som den Internationella Toalettdagen som firas på initiativ av World Toilet Organization, till minne av alla de personer i världen som lever utan toaletter och värdig hygien. Inom föreningen misstänktes det allmänt att Gudrun Schyman, eller eventuellt någon professor i Uppsalatrakten, kunde ligga bakom att det blivit en sammanslagning av dagarna. Flera i styrelsen ansåg att tilltaget borde vara ett fall för DO.

Bitterpittarnas talesman, den bleksiktige Pilling uttalade sig nu på morgonen:

”När kvinnor tillskansar sig nya detaljer som tex hela dagar är inte steget långt till allmän kvotering” varnar han allvarligt. ”I alla tider har detta varit förbehållit oss män och setts som en naturlig ordning men nu trängs vi in i ett hörn av rabiata och extrema elitfeminister. De manskliga rättigheterna åsidosätts ånyo i en ständigt ökande omfattning.

Vad händer när män börjar tala?” frågar han retoriskt med darrande stämma. 

I Livsrummet skojar vi traditionsenligt till tonerna av Ja må vi L-Eva, ja må vi L-Eva, unnar oss en morgonkask dagen till ära och skickar en gratulation till de andra Livsrummen.

Etikettmoln